| 1. |
- Lindskog, Hilma, et al.
(författare)
-
The Voter Next Door : Stigma Effects on Advance Voting for Radical Right Parties
- 2023
-
Ingår i: Political Studies. - : SAGE Publications. - 0032-3217 .- 1467-9248.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Despite the influence of stigmatization on vote choices, little attention has been given to the impact of social stigma on voters’ selection of voting procedures. To bridge this gap, our study focuses on Sweden, where the open-display ballot system at polling stations potentially compromises vote secrecy. Using survey data from the Swedish National Election Studies in 2014 and 2018, we examine the relationship between citizens’ voting procedure choices and their support for a highly stigmatized radical right party, the Sweden Democrats. Our findings reveal that voters of the Sweden Democrats are more inclined to vote in advance, particularly in districts with low general party support, indicating a high level of stigma. We argue that advance voting can be seen as a strategy to safeguard vote secrecy when voting for stigmatized parties within an institutional context featuring public displays of ballots. In addition, our research sheds light on the importance of electoral integrity in maintaining the confidentiality of voters’ choices.
|
|
| 2. |
- Erlingsson, Gissur Ó, 1974-, et al.
(författare)
-
Landsbygden slår tillbaka?
- 2020. - 1
-
Ingår i: Regntunga skyar. - Göteborg : SOM-institutet. - 9789189673472 ; , s. 369-381
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Internationell forskning har i stigande grad intresserat sig för polarisering mellan stad och land. I ena ringhörnan: växande storstadsregioner där ekonomisk, politisk och kulturell elit samlas. I den andra: krympande glesbygd där globaliseringens förlorare blivit kvar. Forskare har funnit att i glesbygden ökar missnöjet, vilket i sin tur har skapat goda jaktmarker för antietablissemangsrörelser. Studier har bland annat funnit stöd för att stad-landpolarisering haft betydelse för Le Pens och Donald Trumps valframgångar, liksom utfallet i Brexit-omröstningen. I ljuset av 1) resultaten från Frankrike, Storbritannien och USA, 2) en utveckling där svensk landsbygd tappat invånare och 3) där staten också minskat eller avvecklat sin närvaro, ställer vi frågan om attityds- och värderingsmässig polarisering mellan stad och land är närvarande även i Sverige. Resultaten ger ett visst stöd för tesen att missnöje, misstro och etablissemangskritik är något större på landsbygden än i staden, men det saknas tydliga trender som indikerar att sådan stad-landpolarisering tilltar
|
|
| 3. |
- Dahlberg, Stefan, 1975, et al.
(författare)
-
Förtida röstning i Sverige
- 2008
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inför valet 2006 uppdrog regeringen åt Göteborgs universitet att utvärdera förtidsreformens effekter på väljarnas röstbenägenhet. Bakgrunden är den relativt etablerade uppfattningen att generösa förtida röstningssystem har en positiv effekt på valdeltagande. Kommunernas övertagande av den förtida röstningen efter Posten AB förväntades leda till en nystart för den förtida röstningen i Sverige framför allt genom en ökad tillgänglighet för väljarna till förtida röstmottagningslokaler. Men hur blev det egentligen? Ökade antalet ställen där väljarna kunde rösta i förtid? Går det att finna några vetenskapliga belägg för att den förändrade tillgängligheten påverkade de svenska väljarnas röstbenägenhet i 2006 års allmänna val? Analyserna bygger på de svenska valundersökningarna som genomförs i samband med varje folkomröstning, riksdagsval och Europaparlamentsval i samarbete mellan Statistiska centralbyrån och forskare vid Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet. Bokens huvudsakliga fokus ligger vid den förtidsröstningsreform som genomfördes 2006 men den innehåller även användbar allmän information och historik kring Sveriges system med förtida röstning.
|
|
| 4. |
-
Folkviljans förverkligare
- 2022
-
Ingår i: Folkviljans förverkligare. - Göteborgs universitet : Statsvetenskapliga institutionen. - 9789198440300 ; , s. 7-22
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
-
Lycksalighetens ö
- 2011
-
Ingår i: Lycksalighetens ö. - Göteborg : University of Gothenburg. - 9789189673212 ; , s. 15-43
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
- Ohlsson, Jonas, 1980, et al.
(författare)
-
Ekvilibrium
- 2016
-
Ingår i: Ohlsson, Jonas, Henrik Oscarsson & Maria Solevid (red) Ekvilibrium.. - Göteborg : SOM-institutet, Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673359 ; , s. 11-44
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
- Oscarsson, Henrik, 1972
(författare)
-
Valdemokratins idealmedborgare
- 2006
-
Ingår i: Valets mekanismer. - Malmö : Liber. - 9147086262 - 9789147086269
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 9. |
-
Väljarbeteende i Europaval
- 2010
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Valen till EU-parlamentet har hittills inte varit särskilt lyckade. Alla in¬blan¬da-de – politiker, partier, massmedier, medborgare – är klart mindre intres¬se¬rade än när det gäller de gamla nationella valen. Det tydligaste tecknet på bris-tande engagemang är det låga valdeltagandet i EUP-val. Ett val¬del¬ta¬gan¬de som dessutom bara blivit lägre och lägre. Ett nytt bottenrekord slogs 2009 med ett genomsnittligt valdeltagande på endast 43 procent i EUs tjugosju medlemsländer. I det första Europavalet 1979 var mot¬sva¬ran¬de valdeltagande 62 procent bland dåtidens medlemsländer. Även i Sverige med ett vanligtvis högt valdeltagande är det relativt få som röstar i EUP-val. Dock något fler 2009 än tidigare. Valdeltagandet 2009 blev 45,5 procent i Sverige, lite högre än EU-genomsnittet. Boken Väljarbeteende i Europaval handlar om hur och varför svenska väl-jare röstade som de gjorde i EUP-valet 2009. Valdeltagandet analyseras, men även partivalet och personröstningen. Systematiska jämförelser görs med tidigare svenska EUP-val och med väljarbeteendet i de nationella riks¬dags-valen. Sven¬ska väljare jämförs också med väljare i övriga EU-länder. Sve¬rige sätts in på en EU-jämförande karta. Piratpartiets framgång studeras särskilt, liksom utvecklingen av den svenska inställningen till EU – vi har blivit mer positiva och känner oss mer som europeér. TV-reklam ägnas också en speciell uppmärksamhet. Den debuterade i större skala i Sverige i samband med EUP-valet 2009. Väljarbeteende i Europaval bygger i huvudsak på besöksintervjuer med 1 797 röstberättigade personer genomförda efter 2009 års val. Studien in¬går i en serie väljarundersökningar som Statsvetenskapliga institutionen i Göte-borg har genomfört i samarbete med Statistiska centralbyrån sedan mit¬ten av 1950-talet. De flesta författarna är verksamma vid Göteborgs universitet och har tidi-gare skrivit ett stort antal böcker och artiklar om väljare och val, och om Europeiska unionen. Redaktörerna professor Henrik Oscarsson och pro¬-fessor em. Sören Holmberg är huvudansvariga för det svenska Val¬forsk-nings¬programmet.
|
|
| 10. |
- Lindvall, Johannes, 1975, et al.
(författare)
-
Party choice in hard times: Group-specific responses to economic downturns in Sweden
- 2013
-
Ingår i: Electoral Studies. - : Elsevier BV. - 0261-3794 .- 1873-6890. ; 32:3, s. 529-535
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article asks if, when, and why different groups of voters behave differently in the wake of economic downturns. We examine two Swedish elections (1994 and 2010) that were held just after two deep recessions (the financial crisis of 1991-1993 and the 2008-2009 Great Recession). We find that group differences were much larger in 2010 than they were in 1994. After the 1991-1993 recession, the government's electoral support declined across the board. In 2010, there were large differences between voters with low economic status (who were unlikely to support the government) and voters with high economic status (who were likely to do so). Our findings suggest that group differences in electoral behavior after an economic downturn depend on contextual differences across elections. We argue that future research should pay close attention to the magnitude of economic shocks, the development of asset prices (especially real estate), and changes in social policy. (C) 2013 Elsevier Ltd. All rights reserved.
|
|
